IPCC:s besked: Så kommer ett varmare hav påverka livet i Norden

20 augusti, 2021

–  I början av 1900-talet kunde haven ta upp ungefär 90 procent av den koldioxid vi släppte ut. Idag tar dom upp 26 procent. Det innebär faktiskt att haven idag tar upp en större mängd koldioxid än vad de gjorde förr även om det är procentuellt mindre eftersom vi nu släpper ut mer, säger Jonathan Havehand som är forskare och marinekolog vid Göteborgs universitet. 

Men att haven ska fortsätta ta upp koldioxid i samma takt är otänkbart, menar Havehand. 

– Deras förmåga att ta upp mer koldioxid avtar för varje år, säger han. 

Den 9 augusti släppte FN:s klimatpanel en ny rapport om den globala uppvärmningens effekter på jorden. Rapporten i sig presenterar egentligen ingen ny forskning, utan det är sammanställning av den senaste årens forskning om klimatet. Närmare bestämt är det resultatet av 14 000 olika studier, som gjorts av 234 forskare från 66 olika länder.  

Det finns mycket att fokusera på i rapporten och en av dom stora slutsatserna är att jorden inte varit såhär varm på 6500 år. Men även att vi kan nå en 1,5 graders ökning av medeltemperaturen på jorden redan inom 20 år. Det står nu också bortom allt tvivel att människans utsläpp är orsaken till den globala uppvärmningen. 

När världens länder skrev under Parisavtalet 2015 enades man om att begränsa uppvärmningen till 1,5 grad och absolut inte överstiga två grader. Däremot, om vi fortsätter med dagens utsläppsnivåer, så kommer vi gå över båda dessa hållpunkter, om inte drastiska åtgärder sker snart. 

Haven har historiskt hjälpt oss att begränsa utsläppen och bundit inte bara koldioxid, utan också värme. Dom har faktiskt lagrat hela 90 procent av den uppvärmning som skett mellan 1971 – 2010. Men varmare hav tar också mer plats, och enligt IPCC:s sammanfattning stiger nu havsnivån på jorden stiger tre gånger så snabbt som den gjorde för 50 år sen.  

– Vi får lära oss i skolan att vattnet inte går att komprimera. Men det är inte helt sant. När vatten blir varmare så sväller det, och det är en av orsakerna till att vattennivån nu höjs. Samtidigt har vi glaciärer som smälter, vilket bidrar med mer vatten, säger Jonathan Havehand som forskat på livet under ytan i mer än 35 år.  

Det rapporteras om kuststäder och till och med öar som kommer försvinna till följd av havshöjningen om vi fortsätter släppa ut så mycket växthusgaser som vi gör nu. Men i Östersjön kommer inte förändringen vara lika dramatisk. 

– För det första är inflödet av vatten till Östersjön inte lika stort. Men vi har även en parallell landhöjning i Norden. I den takt havsnivån kommer att stiga, så kommer även landnivån höjas parallellt. Men hur stor den skillnaden blir beror givetvis på hur stor uppvärmningen blir och var i Norden man befinner sig. 

Men det gör inte att Östersjön förblir opåverkad. 

– IPCC förustpår vi kommer få en ökad nederbörd, vilket gör att Östersjön kommer få mer sötvatten. Hur mycket sötvatten det blir beror på hur varmt vi låter det blir. Men ökar nederbörden tillräckligt mycket så finns det en del djur som inte kommer trivas lika bra i Östersjön. 

Men det behöver inte vara något negativt, menar forskaren. 

 – Samtidigt kanske vi får hit nya arter, det vet vi inte, men frågan är om vi kommer uppskatta dom lika mycket som vi uppskattar torsken. 

Översvämningar Gävle
Foto: Andreas Bardell / Aftonbladet / TT

Jetströmmen försvagas 

En annan följd av att jorden värms upp är bland annat att vi kommer få uppleva extremväder allt oftare, även här i Norden. När isen i Arktis smälter finns det inte lika mycket vit is som reflekterar bort solljuset, utan det blir större ytor av mörkt hav som suger åt sig värme. När haven blir varmare blir också luften det. Det påverkar i sin tur den polara jetströmmen, den luftkorridor som finns i atmosfären och som styr stora delar av vårt väder. Havenhand beskriver hur det fungerar: 

– En luftkorridor påminner om när du går in på ett varuhus genom såna skjutdörrar. Utanför är det kallt, när det går in blåser det lite, och sen möts du av varm luft. På samma sätt fungerar det med jetströmmen. Den har låst in den kalla luften i norr och bidragit till att vi har ett mer stabilt och pålitligt väder här i Norden. 

Men när luften i Arktis nu blir varmare så påverkar det jetströmmen, vilket i sin tur kommer påverka vårt väder. 

– Det är därför det i somras helt plötsligt blir 20 grader tre dagar i rad på Grönland, eller varför vi kan få kraftiga värmeböljor eller iskyla helt plötsligt. Vädret blir inte lika pålitligt, helt enkelt. 

Och det är just vädrets pålitlighet och stabilitet som Havenhand menar är ett av dom stora orosmomenten med klimatkrisen.  

– Hela vårt samhälle är uppbyggt på ekossytemtjänster. Vi förväntar oss att det kommer regna vid en viss tid på året, eller att fisken kommer finnas vid en viss kustremsa. Men när jordens temperatur förändras så pass snabbt, så kommer ekosystemtjänsterna förändras. Och frågan är om vårt samhälle hinner anpassa sig efter det. 

Aldrig har uppvärmningen gått så fort 

Det fanns en tid när jorden var betydligt varmare än vad den är idag. Då fanns det inte ens någon is på polerna. Varför ska vi då vara oroliga nu? 

– Det är helt sant att det har varit varmare på jorden. Det fanns till och med en tid då det inte fanns syre i haven. Men den uppvärmningen tog hundratusentals år. Idag har den här förändringen gått på bara några decennier. Det har aldrig tidigare gått så fort. Och om vi tittar evolutionärt är det få arter som klarar av att anpassa sig på bara några decennier.  

Havenhand har ägnat en stor del av sin forskning till att förstå vad som händer med djurens förmåga att reproducera sig när haven blir surare och varmare. Han menar att egentligen behöver inte den globala uppvärmningen vara ett så stort problem för havet, utan det är summan av alla mänskliga aktiviteter som gör honom orolig. 

– Problemet med det som sker i havet är att det sker flera påfrestningar simultant. Haven försuras eftersom dom tar upp mer koldioxid, samtidigt som dom blir varmare. Dessutom blir dom sötare på grund av en ökad nederbörd och issmältning. Alla dom här effekterna för sig kanske inte skulle påverka haven särskilt hårt, men det är när dom sker samtidigt som det blir riktigt illa. Då kan dom förvärra varandra. Och det är just det som händer nu. 

corals
Foto: Ashley Cooper / SpecialistStock / TT

Havehand säger att korallblekningen i Australien är ett bra exempel på hur effekterna förstärker varandra. 

– Korallblekning är egentligen något som hänt då och då sen en lång tid tillbaka. Dom flesta koraller brukar kunna återhämta sig efter ett tag, men nu får inte korallerna tid att återhämta sig. Dom marina värmeböljorna kommer allt oftare, samtidigt som havet blir surare. Har du då en art som korallen som redan är utsatt, så blir det mycket svårare för den att stå emot fler påfrestningar. Särskilt om påfrestningarna sker allt oftare. 

Haven är en viktig syrekälla för både människor och djur. Vartannat andetag vi idag tar kommer från havet. Hur påverkar egentligen den globala uppvärmningen havens förmåga att producera syre? 

– Vi har inte klart svar på det, vilket är rätt oroväckande. Tänk om du satt i en rymdkapsel och du vet att din tub som ger dig 50 procent av ditt syre kommer att påverkas av yttre faktorer. Då hade du gärna velat veta exakt hur det kommer förändras, eller hur? Det är något vi borde titta mer på, särskilt med tanke på att våra andra syrekällor på land skövlas bort i en rasande takt. 

“Klimatet är ingen vetenskaplig fråga längre” 

Jonathan Havenhand är egentligen inte särskilt bekymrad över havens mående, han menar att haven alltid kommer att klara sig. Men den stora frågan är om vi som människor kommer klara av att anpassa oss till den förändring som sker under ytan.  

Enligt honom är klimatet ingen vetenskaplig fråga längre – det är en politisk fråga. 

– Vi vet att vi har teknologin och pengarna för att lösa problemet. Det som saknas är den politiska viljan och det blir inte lättare med fossilföretag som fortsätter att lobba för status quo. Jag är inte en miljöekonom, men jag tror dom flesta ekonomer skulle hålla med mig om att det är billigare att åtgärda problemet nu än sen. 

Han tar själv upp flera åtgärder som skulle kunna förmildra effekten av uppvärmningen. 

– Vi vet ju att andra faktorer förstärker varandra. Om vi då kan se till att minska annan mänsklig påverkan på haven, så kan vi göra havet mer motståndskraftigt. Vi skulle exempelvis kunna ställa om till ett mer hållbart fiske och minska övergödningen. Det kan vi göra redan idag, lokalt, samtidigt som vi jobbar för gemensamma förändringar globalt. 

Men trots de alarmerande siffror, så känner Havenhand ändå hopp inför framtiden. 

– Jag måste känna hopp, alternativet är inte ens värt att tänka på. Jag tror vi kan påverka världen med hur vi tänker och med vår attityd. Vi vet att förändringar kan ske snabbt om vi vill. Det har det gjort tidigare. Det är mindre än 20 år sen vi fick smartphones. Kolla hur det har förändrat vårt samhälle! Det kan gå fort om vi väl bestämmer oss.  

Text: Fanny Jönsson
Foto: TT Nyhetsbyrån

Liknande artiklar

Nu är det vetenskapligt bevisat: om man slutar fiska ökar antalet fiskar! En ny rapport från SLU slår fast att fiskefria områden stärker fiskbestånden och motverkar...
Text: Peter Löfgren
Grafik: Daniel Hager
Foto: Kimmo Hagman
Rulla till toppen