Östersjön kan
återhämta sig– trots klimatkris och ökad bottendöd

Syrebristen i Östersjön fortsätter att vara alarmerande även under 2020, visar nya mätningar från SMHI. Men trenden går att vända om vi har lite tålamod.

– Trots att vi inte vet hur mycket växthusgaserna kommer öka uppvärmningen och trots att det kan bli så varmt som i IPCC:s varmaste scenario, så kommer Östersjön ändå fungera till en viss gräns. Vi kommer inte komma tillbaka till syrenivåerna vi hade innan 50-talet, men det kommer bli signifikant bättre än det läget vi har idag. Och det tycker jag är ett positivt budskap, säger Markus Meier, en av författarna till studien från The Leibniz Institute for Baltic Sea Research Warnemünde och SMHI.

Konstgödseln revolutionerade jordbruket för Östersjöländerna under mitten av 1900-talet, men dess effekter har gett en bitter eftersmak. Övergödningen av Östersjön har blivit ett faktum. Konstgödsel, innehållandes bland annat kväve och fosfor, har runnit ut i vattendragen och slutligen hamnat i Östersjön. När den mängden näringsämnen kommer ut till Östersjön, så orsakar det stora algblomningar. Alf Norkko, forskare på Helsingfors universitet, är inte en av författarna till studien men han har forskat på havsbottens ekologi i decennier. För Alf Norkko är det extra intressant vad som händer när algblomningen väl har “blommat över” och sjunker ner till havsbotten.

– Det som händer när algblomningen sjunker ner är ju att någon är där och äter den där döda algblomningen. Om man har tur, så finns det massvis med maskar och musslor som äter upp dem. Men problemet är just nu att det är lite för mycket av det goda. Och vi har inte tillräckligt med maskar och musslor som äter upp algerna.

För mycket alger leder till syrebrist

I nedbrytningsprocessen av alger så krävs syre. Men eftersom Östersjöns kompost, som Alf Norkko jämför havsbotten med, inte har tillräckligt med djur som kan bryta ner algerna så blir det syrebrist. Det kallas för bottendöd, då inget högre stående liv än bakterier kan leva där. Idag är ungefär en femtedel av Östersjön havsbotten syrefri. Det motsvarar ungefär 1,5 gånger Danmarks yta.

– Det här är det värsta exemplet vi har globalt, säger Alf Norkko som även forskat på havsbottnar i Antarktis och Nya Zeeland. 

Det som gör det extra svårt för Östersjön att syresättas, det är att dess havsvatten består av både söt-och saltvatten. Saltvatten är tyngre än sötvatten, vilket gör att saltvattnet sjunker ner till havsbotten, medan sötvattnet lägger sig ovanpå. De två skikten blandas sällan om, då inflödet av nytt havsvatten endast kommer in genom det smala sundet mellan Danmark och Sverige. Om inflödet hade varit större så hade det gått att blanda runt bland de två vattenskikten och på så sätt syresätta Östersjön, men där är helt enkelt Östersjöns geografiska position till dess nackdel.

2007 kom Östersjöländerna överens om en aktionsplan (The Baltic Sea Action Plan) för att rädda det gemensamma havet. Målet var att Östersjön skulle återfå god ekologisk status till 2021. En av åtgärderna var att man skulle minska användningen av näringsämnen på land. Även om stora förändringar har skett de senaste åren, så insåg länderna 2018 att Östersjön inte skulle hinna återhämta sig till 2021. Länderna bestämde sig då för att revidera planen och en uppdaterad version kommer att presenteras i oktober senare i år. Men den stora frågan har varit: Hur kommer det sig att Östersjöns bottendöd fortsätter att öka om Östersjöländerna gjort så stora förändringar? 

Det har också spekulerats om åtgärderna kan ha effekt i ett allt varmare klimat. En konsekvens av att medeltemperaturen på jorden ökar är att vädret här i Norden förändras. Alf Norkko: 

– Vi har haft en ganska fin vinter just nu, men i fjol till exempel, då var det varmt hela året om och det regnade massvis på vintern. Och det är ju lite av det nya normala. De där vintrarna är inte lika bra som förut, och det är lite tråkigt av den orsaken att när marken inte är frusen så är det mycket större chans att det rinner ut näringsämnen hela året om. 

Bottendöden kan minska så länge aktionsplanen följs

Men en varmare planet får också andra påföljder. Mellan 1971- 2010 band världshaven hela 90 procent av planetens uppvärmning. Det har förändrat havens kemi. För ju varmare haven blir, desto svårare får de att binda syre. 

Men nu visar alltså en ny studie att Östersjön trots klimatförändringarna kan återhämta sig från bottendöden. Det krävs bara lite tålamod och att påfyllningen av kväve och fosfor ut till i havet fortsätter att minska. Meier och hans kollegor har i sin studie tagit fram en simulering som visar hur Östersjöns syresättning förbättras markant till 2098.

– Den goda nyheten är att de planerade åtgärderna kommer ha effekt, men de påverkas också av klimatförändringarna. Det kommer förmodligen ta flera årtionden innan vi ser en statistiskt stark trendminskning av Östersjöns döda bottnar, i jämförelse med den variation som sker naturligt på havsbottnen. 

Enligt Meier så kan hans forskning användas som underlag för beslutsfattare huruvida länderna ska fortsätta följa åtgärderna som presenteras i Baltic Sea Action Plan. Meier menar också att studien kan ifrågasätta mer kontroversiella tekniska metoder för syresättning av Östersjön. Han tar upp geoengineering som ett exempel.

– Det är ju ett politisk beslut, såklart. Det finns många förslag gällande geoengineering. Problemet är att det saknas syre i på djupt vatten, och då är en av de föreslagna metoderna att man pumpar vatten från ytlagret ner till det djupare. Och i små system har det visat sig att det här funkar. Men för att det ska funka så krävs det en pump som pumpar. 

Östersjöns skala är, enligt Markus Meier, något helt annat än ett litet system och det gör att förutsättningarna för att utföra geoengineering blir mycket mer komplicerad. 

– Det får oss att fråga om det ens skulle funka – endast utifrån ett logistiskt perspektiv. Den andra anledningen är att om du lyckas bygga ett sådant pumpsystem, då kommer du fortfarande ha en stor avrinning av näringsämnen från land. Du botar alltså inte problemet, utan näringsämnen finns fortfarande i ekosystemet. Stänger du av pumpen så är det väldigt sannolikt att Östersjön återgår till sitt tidigare stadium. Så jag tror att den enda lösningen på problemet är att minska människans påverkan.