Trivs fiskarna i skadligt vatten?

24 september, 2021
Erin McCallum
Erin McCallum forskar vid institutionen för vilt, fisk och miljö vid Svenska Lantbruksuniversitetet i Umeå. Foto: Erin McCallum

Söker sig fiskar till det förorenade vattnet nära reningsverk? Och hur påverkas de i så fall av det i längden? Det ska forskaren Erin McCallum försöka ta reda på under de kommande fyra åren. 

Erin McCallum är forskare vid SLU, och mycket av hennes arbete är inriktat på hur människors beteende påverkar akvatiska miljöer. Nu ska hon tilldelas ett stipendium för hennes forskning om huruvida fiskar söker sig till vatten som släpps ut från reningsverk, och hur de eventuellt skadas av det. 

– Det här forskningsprojektet bygger vidare på mycket tidigare forskning i ämnet. Men forskningen har oftast gjorts i laboratorium, och vi vet nästan ingenting om hur fiskarna påverkas av det förorenade vattnet i det vilda, i deras naturliga miljö, säger hon. 

Ekologiska fällor

McCallum beskriver ett fenomen som kallas ekologiska fällor, som är kärnan i detta projekt. 

– Ekologiska fällor inträffar när djur och andra organismer attraheras av, och söker sig till, en miljö som faktiskt försämrar deras överlevnad och reproduktion i det långa loppet, förklarar hon. 

Reningsverken ska förstås rena vattnet, men man blir inte helt av med de förorenande ämnena. Att fiskarna skulle söka sig till områden där vattnet från reningsverken släpps ut kan vara flera. Näringsämnen som fosfor och kväve släpps ut i vattnet, vilket kan göra att fiskar direkt söker sig till utloppet. Men de kan också attraheras av dessa områden eftersom de organismer de äter söker sig dit. 

Även temperaturen på vattnet kan göra att fiskar gärna vistas nära reningsverken. 

– Vattnet som släpps ut har en stabil temperatur. Det är kallare än vattnet omkring på sommaren och varmare på vintern. Om fiskar lever i det vattnet behöver de inte anpassa sig efter temperaturförändringar, säger McCallum. 

Fyra år och flera metoder

Projektet kommer att pågå i fyra års tid. McCallum kommer dels att ta prover av vattnet och jämföra med vävnadsprover från fiskarna. Hon kommer också använda sig av akustisk telemetri, vilket innebär att ett chip som opererats in i fisken kommunicerar med mottagare under vattnet. Det gör man för att kartlägga fiskarnas rörelsemönster i de olika områden. 

Hon hoppas att det ambitiösa projektet ska ge ökad kunskap om ett område som kan vara svårt att begripa sig på. 

– Det är komplicerat att förstå avfallsvatten, eftersom det ser olika ut vid varje plats. Det beror på befolkningen och verksamheterna i närheten. Ett reningsverk kan ligga bara vid bostäder, ett kan ligga vid en industri och ett annat vid ett sjukhus där det läcks ut mediciner, säger hon. 

Jämför sex reningsverk

Erin vill inte namnge reningsverken som är inblandade i hennes forskningsprojekt, eftersom hon inte vill att någon enskild verksamhet ska svartmålas. Men hon kommer fokusera på sex reningsverk i södra Sverige, som alla släpper ut vattnet i floder med sötvatten i inlandet. Det kommer inte vara fokus på någon speciell fiskart, men det är mycket abborre och mört som fångas in, enligt McCallum. 

Den 8 december tilldelas hon medel ur Stiftelsen Kung Carl XVI Gustafs 50-årsfond för vetenskap, teknik och miljö på Kungliga Slottet i Stockholm.

– Jag är jätteglad över det! Pengarna kommer att användas till utrustning som behövs för de här telemetriundersökningarna som inte har gjorts i de här områdena tidigare, säger McCallum. 

Text: Daniel Hedström
Foto: Kimmo Hagman, Erin McCallum, TT/Trons

Liknande artiklar

Nu är det vetenskapligt bevisat: om man slutar fiska ökar antalet fiskar! En ny rapport från SLU slår fast att fiskefria områden stärker fiskbestånden och motverkar...
Text: Peter Löfgren
Grafik: Daniel Hager
Foto: Kimmo Hagman
Rulla till toppen