Tronskifte i Östersjön – nu regerar storspiggen
Aktualitet artikel videoreportage

Tronskifte i Östersjön – nu regerar storspiggen

27 augusti, 2020
Dela på

Text: Martin Widman

Östersjökusten har genomgått ett regimskifte, skriver forskare vid Stockholms universitet i en ny studie. Innanhavet där gädda och abborre dominerar vid kusterna är på väg bort. Nu är det den lilla storspiggen som sakta men säkert verkar få övertaget. Det har skett en explosionsartad ökning av spigg, vilket orsakat ett nytt tillstånd längs Östersjöns svenska kust. Ett regimskifte i havets ekosystem. Frågan är om förändringen är här för att stanna. 
– Utvecklingen är mycket bekymmersam för alla de som önskar klart vatten och ett livskraftigt rovfiskbestånd av gädda och abborre. Mycket storspigg leder till en rad förändringar som inte är önskvärda, säger systemekologen Johan Eklöf vid Stockholms universitet.

Östersjöns bananfluga har den kallats, storspiggen som nu blivit havets dominerande rovfisk. En ny studie av en grupp svenska forskare, som publiceras i tidskriften Communications Biology, visar att ökningen av storspigg och nedgång av andra rovfiskar som rapporterats sedan början av 1990-talet, inte är en tillfällig eller lokal händelse. Det handlar om ett regimskifte i havets ekosystem. Från dominans av abborre och gädda, till storspigg.

– Det har varit känt i många år att spiggen ökat kraftigt i vissa områden, men vi ser nu att den ökningen inte bara är lokal, den har spillt över till allt fler och större områden. Det är en spiggvåg som sköljer fram i Östersjöns kustområden, säger Johan Eklöf vid Stockholms universitet. 

Spiggökningen har spritt sig från ytterskärgårdens öppna vatten, in till grunda vikar invid kusten. Inledningsvis slog fiskare larm om förändringarna, först i Kalmarsund. Senare också i Stockholms skärgård. Vik för vik har sedan tagits över av storspiggen, och samtidigt slagit ut gädda och abborre. 

– Det skulle till och med kunna vara en självförstärkande process, säger Johan Eklöf. En teori som nu ska undersökas är att när spiggen väl har tagit över en vik så blir det en snöbollseffekt; det sprider sig till närliggande områden. Och vidare därifrån… och därifrån.

När det blir mycket spigg i de grunda vikarna, livnär sig spiggen på yngel av andra rovfiskar. Jägare blir byte, och tvärtom. Fullvuxna gäddor och abborre livnär sig på spigg, men det ökande antalet spigg som sprider sig till rovfiskarnas uppväxtområde har skiftat maktbalansen i Östersjön. Antalet trumfar storlek och gädda och abborre är inte längre kung och drottning i vikar och vass. Spiggen tar över och det är ett tronskifte som sprider sig, över allt större områden.

image-1
image-2
image-3

Spigg bland trådalger. Foto: Ulf Bergström

Det regimskiftet forskare nu konstaterar är väldokumenterat. Förändringen har studerats under perioden 1979 till 2017, och över ett område som sträcker sig utmed 1200 kilometer kust. På några årtionden har antalet spigg i utsjön ökat med femtio gånger. Det är femtio gånger mer spigg idag i Östersjön, än det var för 20-30 år sedan.

– Det är som gräshoppssvärmar som kommer in från öppet hav och skövlar allt i deras väg, säger Ulf Bergström på Sveriges Lantbruksuniversitet.

Den utveckling forskare nu ser i Östersjön har likheter också på andra håll i världen. I hav och sjöar runt om i Europa och Nordamerika ökar storspiggen, ibland på bekostnad av större rovfiskar.  Förklaringen till spiggökningen är komplex, men som bakomliggande förklaringar finns såväl klimatförändringar som övergödning. Och förändringarna stör ekosystemens funktion och struktur, och kan i förlängningen leda till ett regimskifte i ekosystemen – som i Östersjön. Det får på många håll återverkningar för den omgivande ekonomin och i människors möjlighet till försörjning. På global nivå är den svenska studien oroväckande. 

Det regimskifte Östersjön genomgått får flera kännbara effekter, enligt studien. Det leder inte bara till abborre- och gädd-yngel minskar i antal. Storspiggen både gynnas av och gynnar algblomningen. Spiggen livnär sig bland annat på plankton och små algätande kräftdjur, och när de försvinner ökar utrymmet för tillväxt av fintrådiga alger och växtplankton. Östersjön får mer av den grönaktiga sörjan som täcker vikar och stränder, vilket samtidigt kan gynna spiggen, då mer fintrådiga alger kan gynna deras bobyggande och fortplanting.

Tidigare har minskningen av rovfiskyngel och spiggökningen setts som lokala problem, men nu visar alltså studien på en mer omfattande utbredning för hela svenska Östersjökusten. Lokala lösningar är inte längre tillräckliga. Om det nya spigghavet är här för att stanna, kan inte forskarna svara på idag. Orsakerna är komplexa och storskaliga. 

– Det har gjorts försök på lokal nivå att tråla storspigg, eller att anlägga gäddfabriker i våtmarker för att komma till rätta med den bristande föryngringen, säger Johan Eklöf. Men vi måste förstå havet som ett gemensamt ekosystem där alla delar hänger samman och påverkar varandra – utsjö som kust, jägare som byte. Om vi ska komma till rätta med problemet, så måste forskning och förvaltning gå hand i hand. Nyckelorden är ekosystembaserad, adaptiv förvaltning.  

Johan Eklöf, studiens huvudförfattare, om möjligheten att vända spiggvågen

Studien i fråga heter ”A spatial regime shift from predator to prey dominance in a large coastal ecosystem” och kan läsas här: https://www.nature.com/articles/s42003-020-01180-0

Intervju med Ulf Bergström, Sveriges Lantbruksuniversitet